Trubbel

Du var tatuerad från topp till tå med bilder och ord. Ord som fina människor skrivit, kanske på sina skrivmaskiner i det moderna hotellrummet någon gång på 2000-talet. Med hoppet om att kanske detta skulle stå skrivet i sten för de i framtiden att läsa. Oavsett så var det ord som faktiskt betyder något för någon. De som faktiskt lyssnar. Du hade allt det där som för mig är det bästa. Det bästa jag kunde få och mer. Vi blev höga av samma melodislingor, och någon sån är inte lätt att hitta. Jag presenterade dig för några kära vänner och nu känner jag att du missbrukar eller egentligen inte bryr dig om vad de försöker få alla att förstå. När vi båda sjöng högt till Olle Adolfssons Trubbel och du kunde varenda ord  utantill smälte jag ännu lite mer. Men jag borde förstått att det betydde trubbel. Du var trubbel.

"Under nästan ett halvår var det dödstyst i min trädgård och jag trampade runt i resterna av det som vi haft". Trotts allt är du en av de finaste jag fått lära känna men jag måste lämna dig nu. Här någonstans i texten lämnar jag dig bakom mig och ska försöka att låta dig vara där och bara minnas allt bra. Det blir inte alltid som man tänkt och hoppats på. Men jag önskar dig allt gott och det finaste av liv.
Hoppas vi kanske ses någon gång och kan prata. Vi älskade varann i en sekund. Och skatt, du kommer alltid att finnas i mitt hjärta. " Åt det gamla ska vi binda vackra kransar och ta vårt liv och min(a) katt(er) som dem är. Och trotts all kärleksbrist och trasighet och framsar , dig ska jag älska livet ut, dig hade jag kär."

BD ☂

I love you to the moon and back.

Nu är jag någonstans i mitten av min semester. Tiden går för fort så det gäller att hinna med att ha det bra innan de är över och verkligheten väntar runt knuten.

De dagar och veckor som gått har varit för det mesta underbara för jag har spenderat dem med de människorna som jag är så glad över att jag får ha i mitt liv. Det är de som oavsett hur allt sett ut stannat kvar. Har även träffat några nya människor som jag är himla glad för. För när allt kommer omkring så är det alltid sin familj och sina fina vänner man har kvar. 

Jag som sen tidig ålder har levt i förhållande som avlöst varann vet att man ibland prioriterar kärleken framför allt annat. Det har jag gjort. Men när jag ser tillbaka så är kärleken borta och kvar står vännerna.

Och jag kan helt ärligt säga att utan dem hade jag inte orkat med det som detta året än så länge bjudit på. Aldrig. Så jag vill berätta för er, nya som gamla att jag älskar varenda en av er och tack för att ni finns. Prioritera fel kommer jag aldrig att göra igen. Det andra finns bara till ett tag och sen krossar en.

18.58

- Om du ska över sundet nån gudsförgäten kväll, vill du ta med en hälsning till nån väldigt speciell?

vill du ge henne mina bästa och säg till henne sen, att jag alltid varit stolt över att vara hennes vän.
säg att några av dom dar som vi hade med varann var några av de bästa som jag nånsin haft.
och säg att jag är ledsen för alla fel som blev, men att inget enda av dem var menat som nån slags elakhet.
Säg säg säg säg allt det där från mig.

Du förresten glöm inte å säg att det finns saker som hon sagt, som jag alltid ska ta med mig hon kunde va så briljant. O säg att jag tycker det behövs många fler som hon, hon bär en doft av nåt som är större.
Och du förresten en sak till kan du komma ihåg, jag vet hon tror mitt hjärta är en död o iskall sten.
Säg att inget kunde vara mera fel än just det. Det är bara att om jag skulle gett allt det hon ville ha
skulle ingenting av det hon älskade från början till slut blivit kvar.
Säg säg säg säg allt det där från mig.

Och jag vet hon letar efter nått enkelt o nått rent, Jag vet hon längtar efter nått aldrig jag kunde ge.
Men säg att jag hoppas hon hittar nån som kan, säg att jag hoppas hon hittar nån som håller henne varm.
Säg säg säg säg allt det där från mig.

Källa

0921

Släck inte ljusen, lämna lamporna på

Släck inte ljusen än, lämna lamporna på. 

Även om det gått en tid, inte så länge men ändån någon månad. Så tänker jag på dig varje dag.

Jag drömmer och tänker. Drömmer om anledningar och ibland olika slut. Ingenting om hur det är.

Jag har börjat prata om dig på ett sätt så det ska låta som att jag saknar dig mindre nu kanske för att jag vill att det ska vara sant eftersom att det är som det är. 

Jag tänker på dig som något bra, kanske det bästa. Jag tänker på dig som det dummaste jag gjort.

Jag lyssnar på musik som får mig att må illa. Jag lyssnar på musik som får mig att må bättre.

Jag pendlar fram och tillbaka och jag vet ärligt talat varken ut eller in. Jag vill inte leva med att inte få det som jag mest av allt vill ha och framför allt vill jag inte leva med att inte veta..⎪

Om man skulle...

Funderar på om man skulle börja med allt detta igen. Känns bra att ha någonstans att sätta ord på allt.

23.21

Looking out from underneath, Fractured moonlight on the seaReflections still look the same to me, As before I went under.

And it's peaceful in the deep, Cathedral where you cannot breathe, No need to pray, no need to speak Now I am under.And it's breaking over me, A thousand miles onto the sea bed, Found the place to rest my head. Never let me go, never let me go.

Ingenting om någonting

Jojo känslor, finns det något sånt?
Gick från någonstans på mitten eller längre ner till så högt man kan komma till att nu vara nere på mitten igen när jag fortfarande borde vara kvar på det där höga. 


Känner mest inte för någonting längre. 
Är förvirrad och vet egentligen ingenting om någonting.
Det stör mig något enorm att inte ha koll. Att veta men inte känna. 


Deppigt, men ibland är livet just så. Jag brukade ju vara gladare. 

2156

Sitter nu med ett glad rött Chill Out Music hemma vid pappas köksbord i lägenheten han nyss skaffat.
Smått berusad för det var ett tag sen, egentligen bara sen förra helgen. Lyssnar på Pierrot the clown med Placebo för att den är så fin och tänker på hur fort det mesta kan ändras. För två månader sedan såg mitt liv helt annorlunda ut. Mitt och pappas. Så fort allting bara vänder och går mot ett helt annat håll än vad det från början var tänkt. Det är bara att vara snabb i vändningarna och hänga med. Vi lever en gång, har ett liv, så man ska leva det precis som man vill.

För två månader sedan visste jag inte om allt kom till att bli bra. Om jag valt rätt. Men jag tror att hur du än gör så blir det okej. De senaste veckorna har en och annan fin människa hjälpt mig att må bra. Är evigt tacksam för det, och nu mår jag bra. Bättre än bra. Snart nog får jag mitt egna hem, jag räknar dagarna och tänker att det kommer bli den finaste våren och sommaren. Men tänker man inte så alltid ?

Nu ikväll gick jag in och bokade Kents nya album på fin vinyl. I delningen av mitt förra liv fick jag inte någon alls med mig, så mitt samlande börjar om. Ser verkligen fram emot att få spela den för jag vet att den kommer att vara finast. Fick Thåströms nya av en väldigt speciell vän, den har aldrig spelats men den är underbar. Så har du en lp spelare skräpandes så säg till annars köper jag mig en ny.

Kevlarsjäl.

Så länge hjärtat mitt slår, så mins jag dig när

du stack ett hål i min kevlarsjäl.

Och så blev du mitt sår och jag blöder ihjäl,

kom gör ett hål i min kevlarsjäl.

Broody

Denna mörka tid tar sakta livet av mig, jag som brukade älska det här. Känner det inte längre, hamsterhjulet snurrar fortare och fortare och jag kan inte förstå var tiden tar vägen. Har inte haft inspiration att skriva här på evigheter. Jag tänker ibland på varför jag skriver här för er alla att se, men det kvittar vad man gör nu mera så är det offentligt, vi lever i en tid där allt granskas och bedöms av vilka som helst. Saker förvrängs och alla har en åsikt. Utan att egentligen riktigt ha den rätten. Det har ju ingen.

Antar att jag bara vill ha lite värme, lite vår lite sommar. Arg över att inte få tag på biljetter till J.T.

Ligger i soffan med nästippen alldeles intill skärmen för att jag är närsynt, hittar inte orken att kravla upp och hämta hit mina stora glasögon för jag ligger alldeles för bra här och jag ser ju ganska bra på detta avståndet. Lyssnar på musik i mina nya vita lurar. Inte för att inte störa utan för att det är så underbart skönt, stänger ut allt annat. Men har lyssnat så mycket på ny musik senaste tiden att jag nu känner mig helt tömd. Måste hitta lite nytt, det är en så fin känsla när man hittar något man verkligen älskar. Euforisk det ända rätta ordet att beskriva känslan tror jag.

Vackra människor, Tack för att ni finns.

Söndag, tråkiga söndag.

Klagomuren

Centrum.

Snart kommer dörrarna slå upp

och öppnas

snart faller ljuset över platsen du står

snart kommer

ingen någonsin tvivla längre

snart följer hela världen dina spår

Snart kommer pengarna

du alltid förtjänat

snart kommer kärleken du tvingade fram

snart ska du slita ut ditt trasiga hjärta

snart kommer

hela världen dyrka ditt namn

Och snart ska någon driva ut demonen

snart ska vi vakna i ett paradis

Snart ska vi flyta ut på uppsträckta händer

snart kommer sångerna

ett fyrverkeri

snart ska vi sväva in i ljusare nätter

snart lyfter drömmarna

och du är fri

Och snart ska någon driva ut demonen

snart ska vi vakna i ett paradis

Snart kommer tårarna

ett regn i Sahara

snart ska vi ångra vad vi hoppades på

snart kommer vågorna snart kommer Atlanten

snart ska

dom största bli så små

Och snart ska någon driva ut demonen

snart ska vi vakna i ett paradis ♡♡♡

---------------------------------------------------------------

Låten Centrum från nya albumet är så in i helvetes bra. Jag dör nästan. Jag som väntar spänt på vad som Kent hållit på med sedan senast och hoppas på ett finslipat album kan absolut hålla tillgodo med Klagomuren ett bra tag till. Jonathan har skrivit en hel massa fina texter som han sjunger med sin fina dialekt till fina melodier och basgångar. Väldigt mycket kent, men det gillar vi ju. Han bara måste ha dem som inspirations källa, texterna och musiken som hänger fint ihop under hela albumet. Man kan ju inte låta bli att dra liknelser till Kents nyare skivor. HEJA JONATHAN!